Ikväll, på USAs nationaldag var detdags för miljöpartiet att framföra sina åsikter, visioner och förhoppningar inför framtiden. Talare var de bägge språkrören, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. Maria Wetterstrand började.

Hon inledde med att konstatera att man blir glad av musiken, platsen är fin och vädret är fint. Hon ville ocksÃ¥ poängtera att politik är kul, senast idag fick hon frÃ¥gan ”Om du var ett djur, vilket djur skulle du vilja vara dÃ¥?” Hennes spontana tanke var ”inte en torsk i Östersjön i alla fall!”. Hon fortsatte med att det mÃ¥ste vara dags att lägga en lÃ¥ngsiktig politik istället för en kortsiktig. Det är även dags att EU rättar till snedfördelningen i fiskepolitiken när fartyg frÃ¥n andra länder gÃ¥r in och fiskar ut bestÃ¥nd.

Wetterstrand fortsatte sedan med omvärldspolitiken, MP har varit med att höja biståndet till 1% igen. Sedan gick hon in påsituationen i Palestina bland annat. Enligt Amnesty är det som sker i Palestina krigsförbrytelser. Folket i Palestina har rätt till mat, vatten och bostäder.

Hon fortsatte sedan med klimatfrågan, det är en soldaritetsfråga. Än så länge är det fullt möjligt att bromsa klimatförändringarna. Det är lätt att förändra om man vill genom att lägga om transporter och bränsleföbrukningen.

Nästa ämne var barnfamiljerna. MP föreslår en ekonomisk ersättning om man vill gå ner i arbetstid som småbarnsföräldrar. Ungefär 1.000 kronor i månaden för barn upp till tre år handlar det om. Det är väl värt pengarna att ge tid åt barn och föräldrar avslutar Wetterstrand denna del i talet.

Sedan kom Wetterstrand tillbaka till Östersjön och menade att man mÃ¥ste lösa problemen i Östersjön tillsammans med de andra länderna runt sjön. Hon sade sig noterat ett större intresse för MP, och en orsak kan vara att MP är politikens optimistkonsulter. Avslutningsvis pekade Wetterstrand pÃ¥ den attitydförändring som skett de sista Ã¥ren som MP haft ett finger med i. ”Vem hade trott att nÃ¥gon skulle gilla trängselskatt, uppskatta friÃ¥r eller att tusentals flyktingar skulle slippa gömma sig i Sverige. Avslutningsfrasen var ”Rösta lÃ¥ngsiktigt i höst, rösta pÃ¥ Miljöpartiet de Gröna!”.

Efter detta blev det lite musik med Kalle Bah. Efter några melodier var det Peter Erikssons tur att tala.

Han började med att tacka bandet och upplysa om att de har en ny skiva ute. En skiva som blivit till tack vare att en i bandet tagit ett friÃ¥r. Eriksson fortsatte med uttalandet ”om man fÃ¥r makt är man beredd att ta ansvar!” Det är dags att öka demokratin genom att inför beslutande folkomröstningar.

Eriksson pekade sedan pÃ¥ att det gÃ¥r bra för Sverige, men trots det sÃ¥ använder borgarna en missnöjespolitik och rider pÃ¥ vÃ¥gen av missnöje. Eriksson menar att det behövs mindre byrÃ¥krati och mindre med regler för att ge företagen chansen att släppas fria för att vÃ¥ga satsa. Men redan idag har en del företag svÃ¥rt att rekrytera. Man skall ocksÃ¥ underlätta för dom som använder biobränsle. ”I höst vill vi ha grönt ljus för att ställa om och ordna framtidsjobben”.

Eriksson fortsatte ”prat är bra men handling väger sÃ¥ mycket tyngre”. Eriksson tog ett exempel, om man avvecklar oljekonsumtionen nu skulle det ge 185 tusen nya jobb och ett mindre sÃ¥rbart samhälle. ”Marknaden sätter sitt pris efter den som har rÃ¥d att betala idag”. ”Om du älskar dina barn bör du ta miljöpolitiken pÃ¥ allvar”. Eriksson fortsatte att berätta att det i Ã¥r investeras ett tusen miljarder kronor i vindkraft i världen.

Nästa ämne var samarbetet med Socialdemokraterna, det är i och för sig ett omaka par, unga mot gamla och sÃ¥ vidare. Han fortsatte med att konstatera att det gÃ¥r inte att vinna valet pÃ¥ skattesänkningar. Han mÃ¥lade sedan upp en bild om hur Sverige hade sett ut om borgarna varit vid makten de senaste fyra Ã¥ren. Sverige hade kanske varit i krig, flyktingar hade fÃ¥tt fortsätta gömma sig, och bistÃ¥ndspolitiken hade inte nÃ¥tt upp till 1%. Avslutningsfrasen var ”Vi, Miljöpartiet älskar livet och vill kunna se vÃ¥ra barn i ögonen om 20 Ã¥r”.

I dessa tvÃ¥ tal gavs väl inte sÃ¥ mÃ¥nga nyheter, Ã¥ andra sidan sÃ¥ pratade MP inte sÃ¥ mycket om vad andra har gjort och borde gjort. Men ändÃ¥ sÃ¥ fick jag känslan av att det handlade mycket om drömmar och visioner, inte sÃ¥ mycket om konkreta förslag och Ã¥tgärder. Undantagen var förstÃ¥s den ekonomiska ersättningen till barnfamiljer som vill gÃ¥ ner i arbetstid och beslutande folkomröstningar. Rent retoriskt sÃ¥ lyste Maria Wetterstrand som vanligt, hon är duktig och artikulerar mycket väl, hon hade ocksÃ¥ ett bra samspel med publiken och applÃ¥derna. Peter Eriksson verkade mycket nervös i början, det släppte dock lite mot slutet. Upplägget med lite musik mellan bägge sprÃ¥krören var smart, men jag är inte säker pÃ¥ att de äldre gillade det. Summa summarum var det lite tunt med nyheter men Ã¥ andra sidan lovade MP inte guld och gröna skogar… bara gröna skogar.