NÃ¥gon gÃ¥ng för länge sedan vill jag minnas att jag sett en riktigt kul komiker som jag gillade skarpt, namnet har dock slunkit ur huvudet sÃ¥ jag tänkte frÃ¥ga ifall nÃ¥gon annan kommer ihÃ¥g hans namn. Han pratade ganska sÃ¥ utpräglad engelsk engelska, han rökte nästan hela tiden och drack whisky…Ã¥tminstone sÃ¥g det ut som whisky. Han brukade varva mellan att berätta historier (typ bellman..) och presentera inspelade komiska sketcher. Han satt pÃ¥ en hög stol med en liten bricka för whiskyglaset och askkoppen…tror till och med att det var en bricka pÃ¥ varje sida.

Är det någon som känner igen beskrivningen så skulle det vara kul att veta vad han heter, ifall det finns något inspelat av honom såman kan återupliva gamla minnen.

Nä nu lagarna skärps när det gäller att ladda ner och dela med sig av musikfiler bland annat så tycker jag att det skall gälla alla. Som lagen är nu riktar den in sig mot konsumenten men jag anser att artisterna också skall kontrolleras. Skriver någon artist en låt som påminner om någon annan låt så skall dom inte få använda den (åtminstone inte mot betalning). Förut fanns det en kategori med musik som var fri både från copyright och stim-avgifter, den gick under namnet musak, allmänt kallades den hissmusik.

Genom att många musiker numer strävar efter att man skall få en upplevelse av att man hört låten redan, genom att kopiera tidigare hits, så har den musikaliska kvalitén sjunkit till en sådan nivå att konsumenterna inte längre vill betala flera gånger för samma sak. Det är väl en ganska naturlig utveckling? Musikbranschen bör själva tänka över sin situation innan de ropar på skärpta lagar.

Skall vi skärpa lagarna skall alla vara lika inför dem. Kopierad musik är inte bara en kopierad fil i en dator det kan lika gärna vara en komposition som liknar en annan.