Det var personalfest i fredagskväll. Jag brukar ha en mycket reserverad inställning till den här typen av sammankomster. Men efter den senaste tidens omvälvningar i arbetet tänkte jag att det kunde inte skada att vara med. Det blev ganska trevligt med en hel del historieberättande, bland annat om hur folk träffas. En kamrat hade en kompis som gått på krogen. Han hade efter ett tag fått följande kommentar av en tjej som närmat sig honom.
-Nu har vi två vägar att välja på… antingen följer du med mig hem på en gång eller så stannar vi här ett tag och går hem till mig sen… 
Han funderade en stund och sa sedan…
-Okej, vi går på en gång.
Det fina i kråksången är att dom är ett par nu!!

Apropå kråksång så läste jag i en tidning att fåglar i staden hörs mer än på landet. Lustigt nog har jag reagerat över detta nu i vår, jag tycker att fåglarna i stan låter betydligt högre än ute på landet. Jag trodde det berodde på att stadsfåglarna använde mer kraft i sången men enligt undersökningen i tidningen använder fåglarna olika frekvenser. Stadspippiarna använder en högre frekvens som tränger igenom ljudmattan som ligger över staden något som lantpippiarna inte behöver på landet.

Apropå fåglar har min balkong tydligen utsetts till den sorgsna ensamma pippins balkong. Klockan tre i natt satte depressionen in i form av en enda vaken fågels sorgsna sång. Framåt femtiden mötte en skata upp och sällskapade i sången… jag var väl så där glad… men de små liven skall ju få leva dom också. Jag håller tummarna för att den ensamma fågeln hittar en partner till i natt så den slipper sjunga på min balkong…

Ja det är på gång…. idag åt jag min första glass ute i solens sken, det kändes riktigt skönt. Det är skönt att vakna på morgnarna av att rummet sakta fylls av ljus. Påsken börjar ju idag, jag har förberett genom att köpa påskägg och påskte… så nu kan påsken komma.

Hakke kommenterade ju i inlägget innan om mc-klubbar, jag kom då att tänka på Guardian Angels… någon som minns dom?? Det var ju ett himla ståhej kring dom för en massa år sedan när dom “tog över” tunnelbanan i New York. Dom var ju på väg att etableras i Sverige, men jag har aldrig sett några GA:s här…

Läser på DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=751791) att en mc-klubb ertappats med vapen. Dessa vapen visade sig senare vara leksaksvapen. Är det måhända dags för mc-gänget att döpa om sig till “Bambinos”?? (http://www.thefreedictionary.com/bambinos)

För första gången har jag inte glatts av att se vårblommorna spira upp när dom gjorde det för ett par veckor sedan. Troligen för att man inte var riktigt säker på om de skulle klara ett eventuellt bakslag med snö och drivis som resultat. Nu blir det dock mer och mer troligt för varje dag att det inte kommer att bli (i någon längre omfattning i varje fal) vinter med snö. Det är himla trist samtidigt som det ur cykelhänseende varit en bra vinter med lite nederbörd och inte så mycket slask och modd.

Något helt annat som brytt min hjärna senaste tiden är att säkerheten hänger runt halsen… När jag gick i skolan var det många barn som hade sin nyckel hem runt halsen. Det var ens säkerhet som gav tillgång till (förhoppningsvis) trygghet och bas i livet. På jobbet här är det många som går med passer- och behörighetskort runt halsen, det är tryggheten för att komma in på jobbet och tjäna sitt upphälle… Alltså har inte så mycket förändrats sedan man var barn, tryggheten hänger runt halsen. Själv har jag (och hade inte i skolan heller) något snöre runt halsen. Däremot har jag en id-bricka, så jag tryggt kan förvissa mig om att jag är jag… tryggheten hänger runt halsen…

Det finns mycket att oja sig över denna vecka, både gott och ont…

Här på jobbet rasar precis den stora semleskandalen. Någon hade ställt en back med semlor i displaykylen i lunchrummet. Dessa semlor stod där under förmiddagsfikat och lunchen utan att någon rörde dom. Men vid efetrmiddagsfikat drog några slutsatsen att semlorna nog antingen blivit fellevererade eller överblivna. Således tog ett par personer var sin semla och mumsade i sig. Strax efter avslutat dåd marscherade hela chefsgruppen in och högg in på semlorna… utom några på slutet som blev utan. Den person som beställt semlorna och ställt dom i displaykylen utan någon märkning gick i taket och skickade ett mycket syrligt brev…
Oj oj, jag visste inte att man kunde bli så uppretad av ett par försvunna semlor… Men kanske det värsta av allt är att flera personer på avdelningen frågat mig om jag var en av de som “stal” en semla, min självbild fick sig en ordentlig knäck.

Dagen efter satt jag och åt lunch då en annan chef kom och satte sig brevid efter ett tag kom vi in på vad jag pysslat med tidigare och vi kom då in på att jag varit discjockey… Jaha, säger chefen… -du har varit en sån hippie innan du hamnade här. jag såg ut som ett frågetecken. Ja, forsatte chefen du har ju jobbat som bartender också ju… Plötsligt stod det klart för mig varför folk trodde att jag tagit en semla…

Oj oj vad ljust det börjar bli… det är ljust när man cyklar till jobbet och ljust när man cyklar hem på eftermiddagen… härligt… och chefen har uppmanat mig att ta ut friskvårdstimmen så nu kan man få någon timme sol varje vecka… oj oj vad bra…

Oj oj vad mycket bra musik det finns på nätet, numer har jag ett usbminne som jag fyller på varje dag och sedan låter skvala i radion under arbetets gång… kanonbra!! (eftersom vi inte får lyssna på radio via nätet… kapacitetsbrist äsger IT-avdelningen, som också uppmanat oss att inte ha fönster liggande öppna med onlinetidningarna eftersom det också drar ner kapaciteten…) Oj oj…

en flickvän så skulle ju den givna presenten vara ett par blingade öronsnäckor till IPoden. Den norske juveleraren Thomas Heyerdahl har sett till att det finns möjlighet att köpa något som frugan verkligen kommer att uppskatta. Attans synd att man inte har någon att ge den till nu på alla hjärtans dag…

Nu till något helt annat, det är ju semeldag idag. Här ute på kobben har man gjort reklam för saffranssemla, vet inte om det är en lokal raritet eller något som finns på andra sidan havet också. Jag har däremot funderat ut en lokal variant av semla. En saffranssemla med salmbärssylt istället för mandelgegget. Nu skall jag sälja patentet till hugade spekulanter, det kommer garanterat bli en storsäljare nästa år!!!

Lugnet har under de senaste dagarna sakta spritt sig inom mig. I fredags hade jag tenta och sällan har jag väl varit så förvissad om resultatet. Som tur var bestämde jag mig innan jag skrev tentan att jag skulle strunta i omtentan… annars hade jag haft den att förbereda mig inför nu.

Jag cyklar ju till och från jobbet och nu när det är så mörkt på hemvägen brukar jag busa lite med bilisterna. På en lång raksträcka finns ett övergångsställe som inte är upplyst, det är svårt att se om någon går där eftersom folk gärna klär sig i mörka kläder dessutom. När jag närmar mig övergångsstället brukar jag “vingla” en aning med cykeln vilket då resulterar i att cykellyset “blinkar” på övergångsskylten. Detta resulterar i att bilisterna blir uppmärksamma på skylten och saktar ner… bra va!!!

För dom som eventuellt bryr sig om mitt liv så kan jag meddela att jag cyklar på en trottoar/cykelbana på andra sidan vägen och gör givetvis bara denna “vinglande” manöver när det inte finns någon fara för mig eller någon annan.

Många är Ni som oroligt hört av Er för att undersöka vad som hänt. Jag har tenta på fredag och hur hrt det än låter så har jag lagt prio på att försöka klara ett godkänt på den…. det innebär att allt annat ligger nere… så även bloggningen. Jag beklagar verkligen detta eftersom det är många som är inne här troget varje dag och tvingas lämna besvikna över att jag inte tillfört något. Jag kan rekommendera att kika runt lite dels i den här bloggens arkiv men även i den gamla (helt avstannade) varianten (länk uppe till höger).

Efter att tentan är klar lovar jag med att komma med en annan ursäkt om varför jag numera bloggar så sällan…

Jaha, då var det dags att önska alla GOTT NYTT FÅR!!

Jag vill tacka för alla besök, det som började som en bagg(e)is har nu blivit något stort om än avklingade sista året på grund av min lam(m)het.

Tänk på lammen och smäll inte för högt med raketer och bomber!!

Tänkte bara önska mina läsare en GOD JUL!!!

Ta det nu lugnt och koppla av… det finns en morgondag då man kan ordna det som inte blir ordnat idag.

Jag hoppas också att många antagit min utmaning och skänkt en julklapp till ett välgörande ändamål. I mitt fall har julklappen gått till Unicef…