Dagens image av sig själv
Av Günther Fliesenburgh
den 25 februari 2006
Jag kan inte låta bli att komma tillbaka till detta ämne. Jag har skrivit om det förut men med jämna mellanrum dyker frågan upp igen...
Vid en fikapaus för ett tag sedan började vi diskutera ungdomar och deras förutsättningar. Vi gled in på ungdomars attityd gentemot äldre bland annat. Här var de flesta överrens om att ungdomar idag har blivit något vänligare mot okända jämfört mot en tio år sedan.
Den stora diskussionen handlade däremot den image eller självbild som ungdomar har idag. Jag (och några till) hädade att det ligger en oerhört stark fokus på individen. Var och en skall stå ut och synas i mängden. Högsta drömmen verkar vara att bli känd som person, då gärna som dokusåpakändis eller liknande. Samtidigt pekade några andra på att det gäller förvisso att sticka ut men man för inte sticka ut utanför den gängse normen. Man skall vara extrem men inom ramen, ett slags kollektiv individualism.
Detta i sig är ju motsägelsefullt, men det är nog ganska nära sanningen idag. När jag växte upp var det mer gruppen i sig som var i fokus, individerna i gruppen var inte så viktiga. Det viktiga var vad gruppen stod för och gjorde. Att vara unik är idag ett måste samtidigt som den unike inte får sticka ut... inte konstigt att en del ungdomar tycker att samhället är märkligt.
Men var det bättre förr då frågar Ni kanske. Njae, jag är inte så säker på det. Det fanns antagligen en större trygghet i gruppen, men samtidigt var det nog svårt för en enskild person att blomma ut ordentligt utan att halka utanför gruppen och därmed hamna i ensamhet eller i gruppen "original". Att vara ett original kan ju vara positivt men det kan vara väldigt jobbigt också om man själv inte anser att man är det och kämpar för att komma in i någon grupp.
Det är här som knytningen tillbaka till dagsläget kommer, dagens ungdomar är inte originella bara för att de sticker ut lite. De blir bara kopior av de bilder som projiceras runt omkring dom, bilder som säger hur de skall vara för att vara originella utan att sticka ut. Jag är glad at jag inte är ungdom idag, det är så mycket koder i allt man säger, gör och i kläder. Jag tror inte jag skulle orka ha koll på allt... om jag ens ides till det.